We’re hot stuff at the moment! Många är de tidningar som idag har den goda smaken att skriva om de coola brudarna som Lunds Universitet valde bort. Även om en hellre hade synts i media under gladare omständigheter än diskriminering, så tycker jag att vi är så jäkla grymma! Det är en viktig process som har satts i rullning och vi har tagit ansvar för att den ska rulla rätt.

De flesta verkar nu ha fått reda på den könsdiskriminering som sker vid antagningen till landets universitet och högskolar. Jag blev tack vare Centrum för rättvisa underättad för ungefär ett år sedan att jag varje gång jag har sökt till psykologprogrammet blivit bortplockad på grund av mitt kön. En kan ju tycka att efter att ha känt till det här under ett års tid borde jag ha tagit till mig att det verkligen är såhär verkligheten ser ut. Visst, jag har varit arg och sur över systemet under det här året, men nu när diskrimineringen har blivit allmänt känd så är det som om det inte längre enbart handlar om mig och mitt personliga misslyckande.

Jag har tack vare alla människor runt omkring fått bekräftelse på att det är ett fucked up system, och det är inte bara jag som tycker det. Jag behöver nu inte bli misstänkliggjord när jag förklarar för människor runt om kring mig, för det har varit flera som inte har trott på det jag har sagt. Det är en lättnad att andra nu är arga med mig, det här är inte längre mitt privata bekymmer och inte en kamp som jag för ensam.

Allra finast är det att så många har visat sitt stöd! Sms, facebookmeddelanden, telefonsamtal, face-to-facesamtal. Jag har hört från människor som jag inte har regelbunden kontakt med och människor som jag träffar på daglig basis. Väldigt glad blev jag av en för mig okänd person som lämnade ett meddelande på mitt mobilsvar. Han ville uttrycka sitt stöd, beklaga att det var som det var, peppa oss och önska oss all lycka till. Det kändes så fint att någon som egentligen inte behövde tog sig tiden och energin att hitta mitt telefonnummer och ringa mig för att säga detta. Fint!